Den utvalde

I samhället Jonas bor i går barnen i skolan, de vuxna jobbar, och det gamla bor på ett de gamlas hem. Ett helt vanligt sammhälle. Eller?

I boken handlar det om Jonas. Han bor med sin familjenhet och ska bli tolva. Jonas är precis som dom andra elvorna. Han går i skolan, har en mamma och en pappa som jobbar, och en lillasyster som går i skolan. Men efter den årliga ceremonin i december förändras allt.

Jonas blir utvald att bli minnesbevarare. Den viktigaste personen i samhället. Men också den ensammaste. Jonas visste inte vad minnesbevararen gjorde. Bara att han var viktig. Men när han på kvällen satt och läste sina uppdrags instruktioner blev han rädd. Han fick ljuga, kräva att folk skulle svara honom och fick inte berätta om sina drömmar. Han visste att man inte fick ljuga, då bestraffades man, man fick inte heller bryta mot några regler. Hela samhället var uppbyggt på regler och om någon bröts kunde man få ett personlig tilltalande om att man hade gjort fel och i värsta fall bli
"befriad". Då kom man till annorstäder, någonstans som någon han kände alldrig hade varit.

Jonas första dag på utbildningen var det mest konstiga han någonsin varit med om. Han såg att minnesbevaran hade en massa böker. Jonas hade frågat honom  om han verkligen fick ha så många böcker, då hade minnesbevaran sagt att reglerna inte gällde honom. Jonas frågade vad en minnesbevarare gjorde. Han hade fått svaret att de bar på allas minnen så att vanliga människor inte behövde ha en sådan börda. Jonas förstod inte vad han menade men minnesbevararen sa bara att han skulle visa Jonas.

Jonas fick lägga sig på en säng och ta av sig sin skjorta och så la minnesbevararen sina händer på jonas rygg. Jonas fick se ett vitt landskap och viste inte vad det var. Snö sa en röst i huvudet, jonas hade aldrig sätt något liknande, och marken sluttade. En backe sa rösten igen. Jonas öppnade ögonen och va tillbaka i rummet igen. Minnesbevararen förklarade att det hade sätt ut sådär för länge sedan. Men att ledarna hade valt att ha en Enehanda värld istället. Jonas förstod inte riktigt, men ju mer minnen han fick desto mer började han förstå. Han fick se kring och konflikter, svält och elände. Men Jonas fick också se glädje och kärlek. Något han alldrig hade upplevt förut. Han fick vara med och fira en födelsedag. Han förstod i vilket styrt sammhälle dom levde i.

Jonas kännde sig inte som samma människa, han kunde se saker som inte hans kompisar kunde. Han kunde se färger på blommor och mat. Jonas viste vad smärta och kärlek va. Han kunde allt som hans vänner och familj alldrig upplevt. Jonas visste inte vad han skulle ta sig till.  Jonas ville att alla andra också skulle ha minnen och kunna se färjer. Jonas ville förändra samhället.